Visar inlägg med etikett livskris. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett livskris. Visa alla inlägg

tisdag 1 september 2009

Innan jag hoppar i säng..

Så måste jag väl berätta att jag dom 2 sista dagarna faktiskt sett ljuset återvända, äntligen känner jag mig lite pigg igen och börjar planera saker UNDERBART! synd att jag typ missat hela sommaren men jag har väl fan resten av mitt liv på mig typ?

Jag har att börja knapra lite piller för ångesten som inte börjat verka än men biverkningarna för att vänja in sig har faen inte varit så sköna =S jobbar halvtid denna vecka ut, förra veckan var jag helt död till och från men nu så har jag visst börjat vänja mig =) Så skönt att jag fick komma till Feelgood (företagsrehab) med värdens bästa läkare som verkligen lyssnar! Jag har känt mig gammal och tråkig hela sommaren, men nu känner jag ungdomen sippra in lite i mina ådror igen ;o) Så folk börja tvinga ut mig på äventyr igen! I´m starting to get ready! Har redan Mailat Marie om att jag vill komma och hälsa på henne I dublin igen för en partyhelg hehe, hoppas jag klarar av att flyga bara, min yrsel har ju varit så JÄVLA kul! Men hoppas att det bättrar sig mer och mer-

WIIE!

lördag 22 november 2008

Grattis i efterskott!




Lotta fyllde år igår! Ska hem till henne lite senare..
Lägger in en bild på oss som togs för måånga år sen, kommer inte ihåg hur gamla vi var, unga och oförstörda haha.

Ja jag ska börja jobba i kungenskurva i januari senast feb yay. Chefen (som är lika gammal som mig) var impad av mina erfarenheter och jublade i närmast (skrytskryt) Kul att känna den känslan nångång, att man kan mer än andra haha

Nu ska jag nog hem till söstra och fika en stund, om jag inte krockar på vägen, har kommit lite snö som fått ligga kvar.

Kom på en sak för en stund sen, jag verkligen tog tag i mitt liv på alla punkter på samma gång, skönt!
Känslan jag hade ett tag "ingen tycker om att vara med mig, jag är astråkig" kom ju egentligen av att jag inte tyckte om att vara med mig själv och så blev jag grå igen.
Hatar min hjärna ibland, men nu är jag på rätt köl =)

måndag 3 november 2008

Hjälp!

Övergav visst bloggandet helt, det är så jag funkar med sånt här för det mesta.. Skriver ett tag sen glömmer jag, det var samma med min hederliga riktiga pappersdagbok, kunde gå månader ibland år mellan mina skriverier.
Jaja jag försöker väl igen ett tag, jag kände att jag behövde få ur mig lite ovettiga saker iom att jag inte kunde sova för att jag har så mycket tankar, har hänt för ofta på sistonde.. kan ju iofs blivit värre dom senaste 2 veckorna eftersom jag varit sjuk i influensa och haft påföljande muskelsmärtor efter det, så jag har inte kommit ut så mycket och det har givit mig för mycket tid att tänka tror jag.. Det gjorde jag alltför mycket förr.. har varit så skönt dom senaste åren nu när jag haft mer att göra, sluppit tänka så djupgående på saker och bara hänga med i livet typ.

Men nu vet jag fan inte vilken väg jag ska gå! Jag är så djupt trött på Sverige tror jag, eller jag vill iaf att nåt nytt ska hända! Jag saknar att resa så det kryper i mig hela tiden, det är nåt som drar i mig! Vet inte hur jag ska göra med jobbet heller, just nu står jag i en korsning där jag kan ta mig vart som helst egentligen, men eftersom jag inte har en aning om vad jag vill göra.. eller det var en lögn, det är för mycket jag vill göra på en gång tror jag, vill resa till 100 ställen och plugga, jobba, lära mig spela instrument, måla, ALLT!

Sen vill jag nog mest av allt komma från mina föräldrar, jag håller på att dö inombords av att bo hemma.. min hjärna förmultnar! Jag har fan letat lägenhet konstant under det senaste året och det har inte givit ett skit, jag kommer aldrig komma härifrån känns det som, detta trånga sketrum med mina kartonger som jag fan inte vet vad jag har i längre.. ok jag vet att många säkert har det sämre, mina föräldrar är snälla.. men det tär på mig.. speciellt nu när pappa varit sjuk har det varit jobbigt, man kan inte slappna av när man är hemma typ. Det är också en av skälen till att jag inte har kunnat planera, för vi vet ju än inte om pappas tumör är borta, han har just avslutat strålbehandlingen, nu får man bara hålla tummarna.
Men som min syster sa: Han kanske aldrig blir riktigt frisk och kanske kommer bli sjuk till och från resten av sitt liv det kan man ju inte veta och du kan inte sluta leva ditt liv för det.
Det är ju sant, men ja vi får se..

Jag vill till USA!! Varför vet jag inte, jag lockas av det bara, se allt man sett i filmerna och uppleva människorna.
Samtidigt så längtar jag tillbaks till vissa ställen som jag besökt förr.. London är ju alltid underbart men har varit där ganska mycket så det känns som om jag vill utforska nåt annat.. Edinburgh, Dublin.. eller nåt varmt ställe.. aaargh!!
Oh well kommer säkert att återkomma i mina rastlösa svamlingar snart igen.

sova?

antagligen inte..