Ibland blir det inte som man tänkt sig..

Åkte med Carina till flygplatsen i fredags, sen tog jag en taxi till Limassol för att bli upphämtad av ev kvinna från England som också var och hälsade på hos June och Michael. Kom dit redan halv 3, skulle bli hämtad 4. Sitter och läser och sörplar på en coca cola på Mcdonalds. En av tjejerna som stått i kassan tidigare kommer fram och frågar om jag är ok och vad jag ska göra, hon sträcker fram handen och presenterar sig själv, men eftersom jag är sämst på namn kommer jag inte ihåg vad hon hette. Hon pratar väldigt knagglig engelska och jag har svårt att förstå henne men hon bjöd hem mig till henne på söndagen om jag kom tillbaka till Limassol. Skum var hon på nåt sätt, men jag avböjde vänligt, skulle inte kunna ta mig dit iallafall.

Halv 5 började jag halvfrysa och undrade om jag skulle bli hämtad eller ej men efter några minuter till så kom hon inspringande, Fiona som hon heter. Vi gav oss av till en supermarket för att inhandla förnödenheter, några äpplen och nötter, pasta, pastasås och sånt så jag skulle slippa hungra ihjäl om dom inte hade nåt att äta =)

Kom fram när det var mörkt långt uppe i Trodosbergen, uppför den brantaste backe jag åkt på tror jag. Med en hyrbil som hade den svagaste motorn så vi satsade gärnet och det var knappt vi kom upp.
Hundskall mötte oss och June kom stressat ut och mötte mig och sa att dom skulle bara göra i ordning det sista, dom hade fått en stor last med hundmat och sådant från Holland, en stor donation vilket tagit i stort sett hela dan att packa in.

Det var inte förräns på söndagen som jag kände att jag landade lite, det var så mycket djur, dom (June och Michael) var så stressade och Fiona hade förvarnat mig om att dom bråkade mycket, men jag tror dom höllt igen lite när jag var där iaf, men stämningen var inte alltid den bästa. Men jag förstår dom, dom sover högst 5-6 timmar per natt och rör sig i stort sett hela tiden, nu hade Michael skadat axeln i en bilolycka tidigare i veckan så han var hemma från jobbet, men sysslorna måste ändå göras och det är en himla process. Medicin som ska delas ut och vissa ska ha specialfoder, vissa ska äta där, dom kan inte äta ihop mm mm.

Jag försökte hjälpa till allt jag kunde, skopa upp bajs från trädgården, rengöra kattlådor, jättekul det första man gör på morgonen haha. Sopa på gångarna, dammsög, hängde tvätt, plockade ned tvätt.

Men jag kände mig lite malplacerad, kunde inte riktigt slappna av. Det var kul när dom slutade stressa och tog sig en timme eller så för att titta på tv, eller när vi gick på en genuin taverna där inga turister hittar in och åt tills vi sprack =) Eller när vi skördade valnötter från deras träd, lite annorlunda. Men kände att jag mest ville därifrån faktiskt =/

DJUREN! Djuren var så underbara, alla med sina personligheter och när jag lämnade imorse grät jag lite, tårarna bara rann.
Fick en stor kram av June som tackade mig och ville att jag skulle komma tillbaka men tyckte jag skulle hyra en bil så dagarna inte blev så långa då.. För dom var sjukt långa.. när man trodde att klockan var 12-13 på e-m så var den ibland bara 10-11.
Har tagit en massa bilder som jag kommer lägga in på facebook senare, men min KAMERA HAR GÅTT SÖNDER!! den visar ett felmeddelande när jag startar om att det är fel på focusen, varför NU?! Skulle ta kort på dom minsta kattungarna men var tvungen att använda mobilen så det vart ju inte så bra =/

Dom bodde ju finare än jag trodde att dom skulle göra och det var rent inne för att dom dammsög 2 ggr om dagen och torkade av golven och varje lördag/söndag storstädas det. Men man håller ju på ute i dammet och bland djuren hela dan så fy vad man kände sig smutsig, kläderna använde jag ju samma varje dag typ, svårt när jag vet att jag måste ha lite kläder i Paris också innan jag kan tvätta hos Larissa nästa vecka.

Om ni vill läsa lite mer om June och Michael och donera gärna en slant, dom blir så himla tacksamma, och det behövs verkligen, dom ger vaccinationer och tabletter och gör allt för att djuren ska ha det så bra som möjligt, medans dom själva inte mår så bra. Deras antal djur ökar hela tiden och dom vill hitta bra hem till dom så kika gärna på adoptions sidan på deras Hemsida eller på Facebook <-- Klickbara länkar. Bumble som mamma vill adoptera men som av flera anledningar inte kommit iväg till oss ännu fick jag äntligen träffa, en STOR kisse och så otroligt mysig och gosig, han följde mig runt på gården och ville ha gos mest hela tiden, men det var så många som pockade på uppmärksamhet, svårt för 2 stycken att kunna gosa med alla hela tiden. Hoppas dom lilla liven är nöjda ett tag nu iallafall =)


Jag bor på ett hotell i Larnaca nu i en natt innan jag flyger till Paris imorgon och Halleluuuulja vad skönt det var att ta den där duschen och kunna sätta på sig rena kläder mmmmmmmm. Ska strax unna mig lite roomservice och kolla på en film tror jag.

Har btw fått ett stort rött jävla bett på vaden som kliar och stramar och är svullet, tror det var nån sorts broms som bet mig, så nu kommer jag få amputera benet, jobbigt..

Kommer säkert skriva mer senare om allt när det lagt sig lite, eller när jag kommer på mer =)

Off I go!

Probably shouldn´t leave me alone on a saturday night

Har ju funderat på det länge till och från, nu gjorde jag det.
Flyger till Liverpool 29 maj till 1 juni :)

Det kommer en massa folk dit som ska hjälpa till att bygga hus till folk som är hemlösa och fattiga. Habitat for humanity heter projektet.
Jag har donerat en slant till dom i förra året då 30stm gick ut med att dom skulle hjälpa till att bygga ett hus och så fick några fans komma med under en dag.
Då drog en av tjejerna på forumet igång The Echelon House

HIS IS THE HOUSE THAT THE ECHELON BUILT.

Welcome!

The idea for this particular house build was started by members of the 30 Seconds to Mars street team, the Echelon. The band helped out with a build in their hometown of LA, and we wanted to do something worthwhile to help out as well.

It`s an international project- a little more proof that when people come together, good things can happen.

Regardless of how you made your way to this page, or whether you know anything about the Echelon - that simply isn`t important. What`s important is that we help Habitat for Humanity build homes for those in need.

Note: this money has been designated to go to the region in the world that needs it most - HFH will distribute the funds accordingly.

Please go to our website for more info, helpful hints, and ways you can get involved. We even have stuff for `sale`, so check it out!

http://echelonhouse.weebly.com/

Thanks so much for stopping by, and remember to spread this link around. We`ve only just begun.....


vi har samlat ihop till snart 10 hus =)
Och i 30stm blogg vid årskiftet så skrev dom detta:
Favorite Human Initiative: Repairing a home for Habitat for Humanity, alongside a handful of our echelon brothers and sisters who bid so generously that H4H was able to fund a second US build...only to later find out that everyone had organized the funding of additional builds (9+ "Houses the Echelon Built" so far!).

Nu ska det då byggas i Liverpool då, jag kommer nog inte få vara med och bygga eftersom det redan finns tillräckligt med folk, men vi är en del som åker dit för att ha en liten reunion..
Ska bli kul som faaan!

nää men vaddå sova?

Jag fastnar ju ofta för saker, typ som på youtube, man kan ju klicka sig vidare i all evighet, känns som om jag gjort detsamma ikväll hehe.
Ja iaf, iom att min pappa har cancer så har han fått en del komplikationer runt det och fått åka in massor med gånger för att få blod för att tumören blödigt/blödit (hur fan den nu stavas)
Jag och min syster har därför känt oss så tacksamma för alla människor som ger blod (ja mamma och resten av familjen också såklart men jag och Carina har pratat mycket om det) så vi vill ju självklart ge tillbaka. Vill ju uppmana alla andra att göra detsamma också såklart, kommer rapportera såfort vi har kommit iväg!
http://www.geblod.nu
Herregud vad jag har proppat alla med sånt här idag haha, men tänk så lite det behövs för att hjälpa egentligen, allt kostar inte ens pengar =)

Skänk en slant?

Fick en inbjudan på facebook, man får ju en del såna men blev lite chockad när jag klickade in och såg att Marie startat detta med sin man. Sved i hjärtat när jag läste deras lilla historia på sidan. Vill ju såklart kunna hjälpa på nåt sätt och varje liten krona hjälper ju, man frossar i julklappar och tänker inte på dom stackars barn som inte ens har en aning om vad julklappar är.
http://barnavhopp.com